• Att inte ha ständig värk i rygg & höger skinka om dagarna.
  • Att gå i en trappa utan att det känns som att hela kroppen lägger av när du väl är uppe och knappt kan andas.
  • Att komma upp på hästryggen igen utan att vara orolig över att trilla av, samt att hoppa av smidigt haha! (Ridit 2 gånger sen jag fick reda på att jag var gravid 1/8 -18)
  • Att komma tillbaka i bättre form. Aldrig känt mig så svag och "klumpig" i kroppen förut.
  • Detta eviga svettande, i alla jävla veck som finns på kroppen haha. Bysten som vuxit och knör upp mot halsen när man sover så man är jätte svettig varje morgon, fräscht och nice. (Den bittra sanningen haha)
  • Sist men inte minst.. Jag vill använda jeans igen!!!! Alltid älskat att ha tights, men har levt i det i snart 9 månader i sträck, så nej tack. Jag vill använda jeans igen och klä mig i olika outfits. Än tights, linne & kofta.
(null)
Ny vecka som inte alls började som jag hoppats på. Haft en riktigt dålig natt med lite sömn, sammandragningar och en sambo som haft problem med hosta.. Så jag är riktigt sliten idag vilket inte var min tanke igår när jag gick och la mig. Jag ville vara pigg och utvilad men somnade inte i bra tid och kroppen var jätte konstig. Inte roligt..
 
Nu ska jag och C snart sticka till Karlstad för att lämna en av våra katter till nytt hem, då det inte funkar alls här hemma. Så för allas bästa så får det tyvärr bli så, men han kommer få det hur bra som helst! Direkt där ifrån sen för att äta någonting sen mot förlossningen och kurs.
 
Blir en bra måndag ändå tror jag, ska se till att inte överanalysera allt så mycket nu bara utan ta allt som det kommer istället så löser det sig på vägen. 
 
 
Jag vet att jag nämnt tidigare att jag hållit mig rätt så lugn kring förlossning och allt där till. Men nu börjar jag faktiskt att få lite nerv, ska inte sticka under stolen med det! Varför? Jo, för det närmar sig med storm steg men inatt upptäckte jag det som fick mig att både skratta, le och få nervösmage på samma gång - jag har börjat få mjölk i tuttarna! Visste inte riktigt vad jag skulle "göra", inte för att jag kan göra så mycket mer än vara tacksam att jag tydligen kan producera mat till mitt barn. Men jag kände då att "detta är fasen på riktigt!" och insåg att snart händer det😦
 
Något mer som jag håller koll på dagligen på varje toabesök är slemproppen. Har googlat en massa på hur den ser ut, vad jag gör om den går samt vad det innebär. Men ännu har ingen kommit och den gör inte det för alla heller, men det hade varit ännu ett tecken på att det snart är förlossningsdags. Så lite önskar jag att den går faktiskt så jag är liiiiite mera beredd😂Eller blir man någonsin nog beredd/redo?
 
Ni som har barn.. Hur började er förlossning? Gick vattnet? Slemproppen? Berätta! Så himla nyfiken😁
 
Ännu en bild från fotograferingen i veckan, äääääälskar den!!